Johan Brändström är doktorand vid Högskolan i Gävle och specialiserar sig på cirkulär ekonomi. I sin senaste avhandling fokuserar han på att mäta cirkularitet, närmare bestämt materialeffektivitet över tid. Läs avhandlingen och fundera på måttet. Det kan hjälpa dig köpa de funktioner du behöver med minsta möjliga miljöavtryck. Brighteco är ett av tre företag som representerats i Johans studie. Resultatet visar att Brighteco har en materialeffektivitet på 93 procent över tid. I jämförelse med det linjära caset förbrukar vi alltså 93% MINDRE material. Det är vi stolta över. Johan tror att få företag ens skulle få mer än 50 procent cirkularitet med hans mätetal. Johan berättar mer om sitt arbete i artikeln nedan:
Hur kommer det sig att du valde att doktorera just inom cirkulär ekonomi?
Jag hade jobbat som ingenjör med att projektleda byggnation av elinfrastruktur några år och blivit alltmer frustrerad över att se hur alla jobbar med att minska koldioxidutsläppen och att de ändå fortsätter att öka. Jag tror en del i problematiken är att man har fel fokus och ställer fel frågor. Jag menar att man måste zooma ut, se till helheten och ställa en helt annan typ av frågor för att komma åt problemen på riktigt. Vi måste tänka om helt och hållet och ersätta produkter och material med funktioner och tjänster och dessutom producera dem med så lite energi och material som möjligt. Dessa är alla delar i övergången från linjär till cirkulär ekonomi. I den doktorandtjänst jag har nu har jag möjlighet att utforska just detta.
Vad handlar din avhandling om?
Inom forskarvärlden handlar cirkularitet mycket om hur många procent av en produkt som är återvunnen. Sen finns vissa mått som handlar om produktens livstid. Jag har valt att fokusera på ett mått som mäter materialeffektivitet över tid. Mitt mått bygger på att man ställer frågor utifrån tre olika principer för att på så sätt få ett så heltäckande svar som möjligt. De tre principerna är:
Closing loop – handlar om i vilken utsträckning vi kan återvinna materialet i en produkt när den inte längre kan användas för den funktion den var avsedd från början. Här har vi återvinning och cascading som exempel.
Slowing loop – handlar om hur vi kan reparera och förlänga produktens livstid. Exempel: Säg att en mobiltelefon idag har en funktionell livslängd om två år. Funktionen med en mobiltelefon är att kunna kommunicera. Om du skulle välja att använda den i fyra år så har du fördubblat livslängden och bibehållit funktionen, samtidigt som behovet av material har halverats under den tiden.
Narrowing loop – handlar om hur vi kan ”smalna av” flödet av material. Sett till både antalet produkter och till materialanvändning per produkt. Exempel: Säg att du idag har 20 t-shirts hemma. Funktionen med en t-shirt är att hålla dig varm. Säg att du bara skulle ha 10 t-shirts. Då skulle du halverat mängden material men ändå behållit funktionen.
Mitt mätetal ”Material Efficiency Metric (MEM)” tar hänsyn till alla de tre principerna och sammanfattar dem i ett mätetal med ett enda värde. Tanken med det är att det ska vara enkelt att kommunicera, samtidigt som man fångar många aspekter av materialeffektivitet. Utan att gå in i detaljer så bygger måttet på två saker ”vikten av det materialavfall som skapas samt vikten på materialet i nyproducerade komponenter”. I ett 50 % cirkulärt system kan tänkas att det skapas hälften så mycket materialavfall som i ett linjärt, samtidigt som det även går åt hälften så mycket nytt material.
Vad ska man använda ditt mått till och vilka ska använda det?
Jag tänker att investerare och upphandlingsansvariga ska kunna använda mitt mått för att kunna upphandla tjänster och produkter så materialeffektivt som möjligt. Använder man endast pris per produkt som urvalskriterie när man upphandlar en vara eller tjänst så struntar man i miljön. En nytillverkad produkt kan inte vara bra för miljön. Det borde vara olagligt att säga så. Man måste tänka bredare och räkna på pris per miljöpåverkan istället. De flesta som upphandlar har inte tillräcklig kunskap för att ställa rätt frågor, då kan de ha hjälp av det här måttet. Ställer man frågan om materialeffektivitet blir det naturligt att röra sig mot tjänster i stället för produkter. Jag behöver den här funktionen, den ska hålla över tid och den ska vara framställd med minsta möjliga material.
Du använde Brighteco som ett av företagen i din avhandling. Varför valde du just dem?
Brighteco är ett företag som ligger i framkant vad gäller cirkularitet. De har jobbat med sin cirkulära affärsmodell och tjänst i över tio år och vill på riktigt förändra världen och vårt sätt att konsumera. Det tilltalade mig, så därför ville jag testa mitt mått på dem.
Brighteco har en materialeffektivitet på 93 procent över tid, hur kommer det sig?
Deras affärsmodell tar hänsyn till alla de tre principerna enligt ovan. Brighteco säljer funktionen ljus som en tjänst i en helt cirkulär affärsmodell. Kunderna betalar ett fast pris per månad för att alltid ha tillgång till bästa möjliga ljus utifrån deras specifika önskemål och behov. Armaturerna som installeras hos kunderna är tillverkade av återbrukade plattskärmar som annars skulle slängas. Armaturerna är byggda i moduler så att enskilda delar går att reparera eller byta ut om de skulle gå sönder.
Skillnaden i materialanvändning, det vill säga, hur många kilo skräp som skapas, mellan det vanliga sättet att tillverka och sälja belysning kontra Brightecos modell räknat över en människas typiska arbetsliv (45 år) är 93 %, eller 26 kg skräp i stället för 369 kg. Det är de helt ensamma om i Sverige, och mig veterligen, även i övriga världen. Det gör Brighteco unika på marknaden.
Vad händer nu, vad blir nästa steg för dig?
Nu återstår att publicera fyra artiklar på samma sätt samt skriva en inramning till dessa. Temat på dessa kommer variera lite, men jag kan avslöja att vi testar detta cirkularitetsmått genom att analysera hur pass vetenskapligt korrekt det är. Det vill säga ger det resultat som indikerar miljöpåverkan eller materialeffektivitet på ett bra sätt.
Efter doktoranden är min plan att fortsätta driva mitt eget företag (som redan är i gång). Där hjälper jag företag på samma sätt som i den här artikeln: genom att mäta cirkularitet och coacha i hur man kan marknadsföra sig som hållbar. Jag ger även föreläsningar om cirkulär ekonomi. För den som är intresserad rekommenderar jag att kika på www.chasingcircular.se.
För den som vill läsa Johan Brändströms avhandling så finns den här:
